Dubbelvinst!

Den gångna helgen har inneburit nya Swe Cup-poäng av högsta valör efter vinst i både lördagens Tempo (Ystad-tempot) och söndagens Linje-lopp (Vinco-loppet) i Ystad. Det var dock mkt som skiljde i känsla mellan loppen.
Tempo-loppets mätvärden var en ren katastrof där jag snittade 40 W mindre än normalt och jag kände mig redo att ställa in kommande helgs Veteran-SM. Jag vann visserligen men det var förmodligen bara för att min närmaste konkurrent i Tempo-cupen var på tävlingar i Norrland. När jag jämförde mig med cyklister i andra klasser så var jag betydligt sämre än vanligt.
Det är märkligt vad snabbt man tappar i självförtroende när det går dåligt. I tempo är verkligen psyket viktigt eftersom det är så jobbigt. Hela tiden!!
Vad var nu orsaken till detta dipp i prestation? Jag känner mig verkligen inte i form för tillfället men så mkt sämre än vanligt??
Den förklaring jag hoppas, och vill, tro på är att jag förändrade sittpositionen rätt ordentligt genom att sänka styret en cm innan detta loppet. Kändes ok till en början men efter en stund fick jag väldigt ont i rumpmusklerna. En cm låter kanske inte så mkt men det kan ha stor betydelse. En väldigt kuperad och vind-utsatt bana gjorde det dessutom svårt att få upp ngt flyt och när jag såg watten sjunka undan för undan kom det dåliga självförtroendet och det blev bara jobbigt att ens fullfölja loppet.

Glad över att stå överst på pallen trots dåliga värden. Fick dessutom  fint sällskap från klubben i form av Ulf Kans.
Bild lånad av IK Vinco som stod för ett bra arrangemang.

Den andra förklaringen är givetvis att formen sjunkit ner i källaren men så kom ju söndagens linje-lopp och gav ett rakt motsatt besked.
Vi, H40, startade tillsammans med H30, H50 och Dam-elit och klungan var väl på ca 25 pers (?).
Jag siktade på att gå iväg i utbrytning men eftersom det dåliga självförtroendet satt kvar sen dagen innan så ville jag inte gå iväg för tidigt eftersom jag var rädd för att inte orka fullfölja.
Banan var samma som på tempot med skillnaden att vi i stället för att vända när vi kört nästan ett helt varv fortsatte hela varvet runt. Fem varv, totalt 87,5 km skulle avverkas i den böljande och vind-utsatta terrängen.
Första varvet låg jag kring fjärde hjul hela tiden och det kändes bättre ju längre vi körde. Vid, och strax efter, första varvningen gjorde jag ett par ryck för att se vad som hände. Hoppades få med mig ngn mer stark cyklist som var dragvillig.

Här går vi in för första varvning. Jag ligger i spets längst till höger och kommer strax göra min första stöt.
Bild lånad av IK Vinco.

Halvvägs ut på andra varvet, efter ca 2 mil, får jag, Robert O (H30) från Uddevalla och "Ölands-Lasse" (H50) helt plötsligt en lucka. Helt oväntat eftersom vi egentligen inte gjorde ngt kraftigt ryck utan mer bara gled ifrån klungan. Då kör vi!! skrek jag till dom andra och vi la i högsta växeln. Tyvärr fick Lasse ganska omgående släppa eftersom hans kadensmätare lossnade och for in i bak-hjulet.
 Robert och jag gasade vidare och försökte dryga ut avståndet till klungan.
6,5 mil kvar till mål var liiite längre utbrytning än jag hade tänkt mig men benen kändes bra och avståndet ner till klungan ökade stadigt.
Vi hade ett mkt bra samarbete och eftersom vi legat i utbrytning tillsammans förut (Kinds linje för några veckor sedan) visste vi att det fanns goda chanser till att vi skulle klara det eftersom ingen av oss är rädda för lite vind på näsan.
Först på sista varvet började vi ta det lite lugnare och kunde glida över mållinjen tillsammans med nöjda miner. Jag vann H40 och Robert H30.
Efter 3 min 50 sek kom dom närmaste förföljarna och till min glädje så var det Stefan Carlsson från klubben som lyckats gå loss tillsammans med Håkan Petersson (Team Cykelcity). Håkan drog det längsta strået i spurten och Stefan blev alltså 3a. Klungan kom ytterligare en halv minut senare.

Överst igen efter ett linje-lopp som jag är riktigt nöjd med. Stefan Carlsson på  3e plats.  Bild lånad av IK Vinco.

Linjeloppet gav ett mkt bra styrkebesked men det gör nu att jag inte vet riktigt var jag står form-mässigt eftersom tempo-loppet var så kasst.

Det var fler från klubben som var och tävlade i Ystad och både Klas Jahnsén, Ulf Kans, Albin Larsson och Stefan C tillhörde dom som fick stiga upp på prispallen i sina respektive klasser vid olika tillfällen. =)

Nytt ordspråk:

It's not how fast you go fast, it's how fast you go slow!