På den lilla vägen mellan Hovmantorp och Ingelstad pyser bakdäcket plötsligt till och säsongens första punktering är ett faktum.
Skit också tänker jag men ok, en punktering tar ju bara några minuter att fixa.
Milen har ju, precis som jag konstaterade vid batterislutet ett pardagar tidigare, rullat på ordentligt och även bakdäcket hade blivit ordentligt slitet. Framför allt på ett parti där väven innanför gummit syns, se bilden.
Det behövdes ingen större sten för att tränga in till innerslangen.. Tur i oturen var att det var på vägen hem, och inte till, jobbet. Hade blivit ordentligt kallt att vänta på lift i -6* med dom tunna kläderna jag hade på mig...
Normalt så har jag alltid med mig prylar, för att kunna reparera punkteringar, i en liten sadelväska. När jag slitit av bakhjulet inser jag att där inte är ngn sadelväska idag. Körde ju tempo-cykeln på onsdagen och glömde sedan att flytta över sadelväskan igår på morgonen.
Fanns bara en lösning, ringa pappa på jobbet. Efter ca en halvtimme dyker han upp, fick ju köra från Kosta. Han kör mig in till Växjö och jag kommer till Simhallen ca 10 min innan passet startar.
Passet går bra, även om påsklov innebar att det var färre deltagare än vanligt, bara drygt halvfullt. Men dom flesta som var där gav som vanligt järnet.
Idag har det varit vilodag och kraftig kolhydrat-laddning med påskmiddag och tårta..
I morgon står ett pass på trainern, i garaget, på schemat.
Glad påsk!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar